Tiden går för fort!

Tiden går för fort!

Då har jag börjat på mitt sista år på denna utbildning. det innebär att om ca 1 år är klar Beteendevetare och troligtvis utan jobb, känns ju jävligt bra...eller?

Paniken börjar närma sig många bestlut som kommer att fattas under de kommande året.

- vad ska jag skriva om i min C-uppsats, dvs ex-jobbet
- ska jag läsa till magisterexamen? isf, vilken inriktning ska jag gå?
- ska vi bo kvar eller flytta?
- vad ska jag söka för jobb?
- vad fasen kan jag söka för jobb?
- vad är mitt mål i livet?
- hur ska jag skriva mitt CV?!?!?!

Senaste arbetsintervjun jag va på då fråga dom vad meningen i livet var? Och vad jag ville med mitt liv.. Hur vet man de? Jag är ju bara barnet ännu :S (tycket jag iaf), nog för att jag passerat 20 och även hunnit bli 21, jag känner mej inte mer mogen än när jag va 15 som de känns nu.. Hur ska jag kunna va redo att leda människor och kanske bli projektledare när jag mer eller mindre serverats alternativ tidigare i livet.. Nu är de ju inte bara att gå in å jobba å göra de man blivit instruerad som de har varit på ålderdoms. Dom har inte förväntat sig att jag ska kunna så mycket direkt. Om jag får ett jobb om ett år så förväntas jag ju besitta massa kunskaper och sånt för att kunna driva mig själv och andra runt om mig.

PANIK!

Alla snackar om att de ordnar sig och att de är bara att va lugn och ta de som de kommer, men vadå ta de som de kommer. Men de är väl inte så jävla lätt att bara ta de lungt å invänta stromen! Jag vill ju ha saker å ting planerade ju! Tänk om jag måset flytta söderut vars ska jag bo?! Hur ska jag klara mej?! shit pommes alltså...

pyskbryt.nu!